Glam Up Your Life

Beth Ditto har synts i tabloiderna ett bra tag nu...en stor kvinna som klär sig rockigt och hänger med Kate Moss...lite för convenient och tillrättalagt har jag alltid tyckt. Liksom lite för passande att en kraftigt överviktig tjej skall släppas in bland den pinnsmala amerikanska och brittiska societeten så att de själva skall ses som fördomsfria. Lika äkta som nittiotalets sammansatta popgrupper som alltid hade en färgad kille med eftersom det var politiskt korrekt. 

I stand corrected, Beth Ditto är en sjukt duktig sångerska med en fantastisk röst som matchar de stora rockikonerna. Gossips musik är medryckande, gungig rockpop med kraftiga retroinfluenser. Hur jag lyckets missa detta är helt oförståligt. Jag har spenderat senaste timman med att gå igenom en drös youtubeklipp och det jag hört hittills är riktigt riktigt bra.

Så denna frontkvinna Beth, det är ju svårt att inte skriva något om henne, Detta är inte någon tjockis som plockats från gatan för den politiska korrektheten, så mycket är klart. Detta är en tjej med tonvis av utstrålning, en hel del rock n roll i blodet och väldigt bra klädsmak. Vilken storlek hon har spelar ingen roll, den här kvinnan är väldigt vacker och hade förmodligen varit det även om hon gått upp eller ner. Varför hon valt att hänga med kokainjunkien Moss som enligt mig är den mest överskattade modellen någonsin fattar jag däremot inte alls,

I slutändan hoppas jag ändå naturligtvis att en sådan grej som Beths coolhet och det faktum att hon blivit erkänd och beundras av "eliten" kan få kroppsidealen att förändras och att vi som människor skall få lov att vara så olika som vi är gjorda att vara.

När jag var tolv så hade jag en relativt kort men väldigt intensiv period av totalt Spice Girls-dyrkande. Jag var i London den sommaren och jag samlade på mig kilovis med spicegilskort och till hösten hade jag på mig en klänning med den engelska flaggan på...precis som Geri! Så här i efterhand kan man skratta åt det, men det var inte konstigt att så många tjejer världen över blev så förtjusta i det brokiga bandet. Spice Girls var fem vitt skilda tjejer med olika kläder och olika attityd, de förespråkade tuggummifeminism och sjöng catchiga sånger och raidade fester i sina videos. Vistt fanns det en del sexanspelningar, framförallt från Geris håll, och sången "2 becomes 1" var ju alltid lite busig att lyssna på. Men annars var det hela ganska oskyldigt, vem minns inte textrader som: "If you wannebe my lover you gotta get with my friends", "Mama I love you" och "Stop right now , thank you very much, I need somebody with a human touch". Jag och fyra kompisar gjorde stor succé flera gånger med danser framförda som dem...jag var Scary Spice...en blond sådan med rak page, men jag hade en grym neongrön tröja på mig. (Kolla på filmen och ta en trip down memory lane)

Tolvåringarna idag har lite annorlunda ideal. Som t.ex. Pussycat Dolls. Jag har nog nämnt detta förut men enligt mig är detta band det värsta som hänt musikvärlden. Bara det äckliga bandnamnet får mig att vilja skrubba hela kroppen med stålull. Jag känner mig som en moralkärring och superpryd, men jag har stora problem med detta påstådda girlpowerband. Jag är inte alls pryd egentligen vill jag passa på att påpeka, jag har Dita von Teese's bok på en hedersplats i bokhyllan men hon riktar sig INTE till barn, vilket de små Kissemissdockorna gör, även om de förmodligen skulle neka det. Jag känner i alla fall inte en vettig vuxen människa som lyssnar på deras skvalpop, men jag har hört en hel del barn på stan nynna på den.  Vad i hela friden är det för förebilder...ett gäng åmande totalt ointressant tjejer utan personlighet iklädda skinnbikinis som juckandes på en bil sjunger att de minsann ville ha groupies när de var små (först trodde jag att de sjöng boobies, men jag vet inte om groupies är så mycket bättre)....eller att de inte bryr sig om att killarna tittar på deras *beep*...eller att killarna nog önskar att deras flickvänner var lika heta som dem (betyder det att om man inte fyller läppar och bröst med plast och klär sig i chockrosa stringtrosor så är man en dålig flickvän?). Vistt är det trallvänligt och kaxigt, men jag fattar inte vad som fick dem att göra ett sånt här band...och hur lite värdighet har man om man går med i ett...kunde de inte hålla sig till de sunkiga strippklubbarna i Vegas så att resten av världen slapp se dem.

Jag älskade Lily Allens förra album, varenda låt fick mig att känna mig lite bättre, snyggare och coolare. Nu har hon släppt nya singeln "The Fear" som är precis lika bra. Samma sylvassa texter, men lite mjukare sound.

Lily är som vanligt gorgeous, i nya videon snurrar hon runt bland dansande paket i storkragad, galet mönstrad, a-linjeformad klänning och ser både söt och vrålcool ut. Hon är också en av få som verkar ha klarat av att hålla en normal kroppsvikt. Andra stjärnor har en tendens att krympa fyra storlekar så fort de slår stort trots att de tidigare påstått sig vara nöjd med sin kropp. Senaste bilden jag såg på fröken Allen såg hon visserligen rejält nerbantad ut på men jag väljer att tro att hon vart magsjuk eller någonting fram tills jag ser fler bevis.

Oj oj oj...jag har en hemlig crush...eller tja...så hemlig kanske den inte är, men det är helt otroligt vad het Killers sångare Brandon Flowers är. Speciellt med mustach. Christopher blir väl inte så glad när han läser det här och kommer säkert sluta lyssna på bandet i ren protest, men han kan iaf trösta sig med att de inte är helt olika...pojkaktigt snygga brunetter med tilldragande ögon. Christopher hade nog passat i mustach han också, men han vägrar odla något för mig och påstår att han och mr Hellström är de enda männen i Sverige som inte har skäggväxt.

Julafton och juldagen var stora bilkörardagar för min del och den enda låten som spelades på högsta volym var "Human" som jag skrålade med i för full hals med min hesa förkyldningsröst. Om och om och om och om igen. Annars är "mr Brightside" bästa låten...och "Bones"...och "All the things that I've done"...och "Sams Town" naturligtvis...för att inte nämna "When you were young" som jag och pojkvännen ständigt försöker bräcka varandra på i Guitar Hero.

Listan är lång och Killers är verkligen ett hit-band. De bara spottar ut fantastiska låtar som får en att rysa över hela kroppen, och ibland är faktiskt det det enda man vill. Enda anledningen att fortfarande hänga bland kidsen på Sticky Fingers (Göteborgsk klubb med bra happy hour som har en tendens att dra till sig väldigt ungt folk som tror sig vara störst bäst och vackrast och dessutom bestå av hårdrockare, indiekids och bernadotte-lookalikes vilket gärna resulterar i extremfylla och bråk vilket i sin tur har lett till de otrevligaste vakterna i hela västsverige) så är det för att skutta runt i eufori till den underbara blandningen Killers, Hellström och andra goa rock/pop/indie-artister.

Jag spenderar just nu aldeles för mycket tid på YouTube och surfar runt efter fler underbara videos med mina nya idoler Andrew Sisters...långt från många av dagens välpolerade kvinnliga stjärnor har de här tre systrarna rejält med gung och en stor portion humor! Jag blev faktiskt lite förvånad när jag insåg att de här tjejerna verkar ha rejält med skinn på näsan för att vara på fyrtiotalet...och till skillnad från många andra komedienner på den här tiden (ex. lysande stjärnan Jane Russell) verklar de inte heller spela på sex över huvud taget vilket definitivt kan vara skönt att slippa efter alla hiphopvideos som man matas med dagligen. Njut av "Boogie Woogie Bugle Boy Of Company B (och om ni känner igen den kan det bero på att Aguilera rippade den till sin Candyman).

Gillar ni detta så rekommenderar jag "Give me some skin, my friend: http://www.youtube.com/watch?v=kIFN13-a1iA&feature=related )